Just nu cirkulerar en forskares slutsatser av en ny klimatstudie i media som säger att det är bättre för klimatet att vi satsar på skog och på ett intensivt jordbruk. Men så enkelt är det inte.

Forskaren Stefan Wirsenius på Chalmers har varit med i en klimatstudie som utifrån en teoretisk modell om markanvändning analyserar vad som är bäst för klimatet. Studien handlar egentligen inte alls om ekologisk odling vilket Sveriges Radios Ekoredaktion, som rapporterat om nyheten, gått ut med i en rättelse.

Wirsenius har dock i ett eget pressmeddelande gått ut med att ekologisk mat är sämre för klimatet. Wirsenius utgår från klimatstudiens teoretiska modell att ju mindre mark vi använder till produktion av mat, desto mer skog kan vi ha på planeten. Och skog binder som bekant koldioxid.

Utifrån detta hypotetiska resonemang drar Wirsenius den långsökta slutsatsen att: “Större arealanvändning i ekologisk odling leder indirekt till stora koldioxidutsläpp från avskogning. Detta gäller även svensk mark. Eftersom världens matproduktion hänger ihop via handel påverkas avskogningen i till exempel tropikerna även av hur vi använder den svenska jordbruksmarken. Om vi använder mer mark för samma mängd mat bidrar vi indirekt till större avskogning i världen.” Wirsenius förespråkar istället intensiv odling som bygger på konstgödsel och syntetiska bekämpningsmedel. Det skulle öka avkastningen och spara jordbruksmark till skog och därmed vara bättre för klimatet!

Matproduktionens klimatpåverkan måste dock ses i en större helhet. Wirsenius förespråkar ett jordbruk som bygger på konstgödsel som kräver stora mängder fossil energi för att tillverkas och transporteras och därtill släpper ut stora mängder lustgas i atmosfären. Enligt FN:s klimatpanel står den globala produktionen av konstgödsel för 1,2 procent av världens alla växthusgaser vilket kan jämföras med flyget som står för 2 procent. Wirsenius bortser också från att bekämpningsmedel skadar den biologiska mångfalden som är grunden för många livsviktiga biologiska processer på vår planet – inte minst reglering av temperatur, vatten och klimat. Förlusten av biologisk mångfald riskerar att i längden slå tillbaka på jordbrukets förmåga att producera näringsriktig mat för en växande befolkning.

Därutöver har vi ingen brist på åkermark i Sverige – tvärtom. Om vi ökar den ekologiska produktionen kommer det inte leda till skövlad regnskog. Markanvändning kan inte per automatik omsättas till klimatpåverkan. Till skillnad från det intensiva konventionella jordbruket i tropikerna, har KRAV dessutom regler som säger att produktionen av grödor som KRAV-märkt soja, sockerrör, kaffe och kakao inte får bidra till att regnskog skövlas.

Vi som arbetar med ekologisk produktion är övertygade om att framtidens matproduktion måste bygga på hållbara metoder som ger oss levande bördiga jordar, stimulerar kolinlagring, biologisk mångfald, rent vatten och hälsosamma livsmedel. Vi är övertygade om att vägen dit inte handlar om att satsa på ett intensivt jordbruk som ensidigt ser till hög avkastning.