Under flera års tid har den när- och lokalproducerade maten vuxit i popularitet. Det är framför allt påtagligt i butikshyllorna där många produkter idag marknadsförs utifrån deras ursprung, till exempel spannmål från Västgötaslätten eller bönor från Öland.

Dessutom ser vi en tillväxt av REKO-ringar, gårdsbutiker och digitala plattformar för direktförsäljning mellan konsument och producent. Parallellt med den här utvecklingen har den lokalproducerade maten fått en förnyad relevans efter torkan sommaren 2018 och nu senast under spridningen av coronaviruset. Den första upplagan av Ekologiska Trendrapporten tar avstamp i de här trenderna och undersöker vad den växande vurmen för lokal och närproducerad mat betyder för ekomarknaden i Sverige. Vilka utmaningar och möjligheter skapar den? Vad finns det för framgångsexempel? Och hur kan vi dra nytta av dem för att främja en motståndskraftig och hållbar konsumtion och produktion?

Fyra trender bakom tillväxten av lokalproducerat

1. Krav på ursprungsmärkning

I kölvattnet av olika skandaler och matfusk har kraven på ursprungsmärkning av livsmedel vuxit sig allt starkare. Enligt en undersökning från 2012 vill hela 90 procent av konsumenterna i EU veta varifrån deras kött kommer ifrån. I Sverige och många andra länder finns det också en stark vilja att främja landsbygden genom att välja när- och lokalproducerad mat.

Att tydlig märkning av råvarans ursprungsland är en av de viktigaste aspekterna för konsumenter bekräftas av en undersökning som gjordes av Kantar Sifo på uppdrag av Axfood. Även från livsmedelsföretagens sida tror man att efterfrågan på lokal- och närproducerat kommer att öka. Det visar Ekologiska Producentbarometern, som Organic Sweden och KRAV lanserade våren 2020.


2. Klimatengagemang sätter fokus på transporterna

Det växande engagemanget för klimatfrågan har fått fler att konsumenter att fråga sig var maten de äter är producerad och hur långt den är transporterad. Ett resultat av den här utvecklingen är att fler företag tagit ställning och infört så kallade “no-fly policy” som innebär att ingen råvara ska ha fraktats med flyg. Dessutom har allt fler lantbrukare börjat odla svenska motsvarigheter till importerade grödor, exempelvis odling av gråärt för att ersätta kikärtan. Andra har lyckats introducera grödor från andra länder som trivs i Sverige, till exempel lupin och quinoa som vanligtvis växer i Sydamerika.


3. Ökad krav på krisberedskap gynnar lokalt

Efter den extrema torkan sommaren 2018, som på många håll i landet ledde till missväxt och historiskt låga skördenivåer, fick debatten om självförsörjningsgrad och det svenska jordbrukets uthållighet ny kraft. Det här ledde till att allt fler fick upp ögonen för svenskt jordbruk. I en undersökning av Kantar Sifo som gjordes på uppdrag av Land Lantbruk uppgav var femte konsument att de valt att köpa mer svenskt kött och större andel svenskproducerade livsmedel i stort efter torkan.

Även betalningsviljan för svenska livsmedel ökade som ett resultat av torkan enligt en annan undersökning från Från Sverige-märkningen. Coronavirusets spridning till Sverige gjorde att frågan om självförsörjning fick ny relevans. I mitten av mars månad kunde man läsa om hur virusets spridning blottlagt brister i svensk livsmedelsförsörjning och beredskap. Självförsörjningen av livsmedel har sjunkit sedan 90-talet och idag ligger den på 50 procent vilket kan jämföras med vårt grannland Finland där samma siffra ligger på 80 procent, enligt LRF.


4. Mat med en identitet

Tillväxten av REKO-ringar, gårdsbutiker, bondens marknad och digitala plattformar där konsumenter kan köpa mat direkt från bonden, utan mellanhänder, är några av många exempel på ett tilltagande intresse för mat med en tydlig identitet. Ännu ett tecken på den här utvecklingen är framväxten av olika odlarnätverk och gemensamma varumärken för mat från ett visst geografiskt område, exempelvis Sju gårdar som erbjuder KRAV-märkt mjölk från Uppland eller Wästgötarna som är ett odlarnätverk för KRAV-märkt spannmål från Västergötland.

Vill du läsa Ekologiska Trendrapporten i sin helhet?
Ladda ner rapporten här Ekologiska Trendrapporten – Det nya lokala 

Foto: Nordisk Råvara