Chalmersforskaren Stefan Wirsenius har än en gång getts utrymme för sitt hypotetiska resonemang om att ekologiskt jordbruk skulle vara sämre för klimatet (Expressen 8/3). Ett påstående byggt på en teoretisk modell som har väldigt lite med verkligheten att göra. En mer korrekt bild av det ekologiska jordbruket finns i FN-rapporten Climate Change and Land. Där lyfter 107 forskare från 52 länder fram det ekologiska jordbruket som ett sätt att åstadkomma en mer hållbar markanvändning.

Det är med utgångspunkt från en studie som publicerades 2018 i tidskriften Nature, som Stefan Wirsenius felaktigt hävdar att ekologisk odling skulle vara sämre för klimatet än konventionell. Problemet är att studien inte alls handlar om det ekologiska lantbrukets klimatavtryck. I artikeln nämns knappt ekologiskt! Den handlar istället om en teoretisk mätmetod för att beräkna hur olika markanvändning påverkar klimatet.

Långtgående vilseledande slutsatser

Det som rör ekologiskt jordbruk i studien är ett diagram som jämför gamla skördesiffror för ärter och vete i svensk ekologisk och konventionell odling. Wirsenius drar alltså långtgående slutsatser om hela det ekologiska jordbrukets klimatpåverkan utifrån skördestatistik för två grödor odlade på en plats. Att dra den typen av generella konklusioner om ett helt odlingssystem visar inte bara på en vilja att vilseleda, utan även att Wirsenius själv saknar ett vetenskapligt förhållningssätt.

Wirsenius felaktiga påståenden stannar inte här. Han hävdar också att en ökad ekologisk produktion i Sverige skulle leda till skövlad regnskog i tropikerna. Det är ännu ett teoretiskt resonemang som saknar förankring i verkligheten. De faktiska orsakerna till att regnskog skövlas är den intensiva produktionen av kött och grödor som soja och palmolja. Till skillnad från det intensiva jordbruket i tropikerna har KRAV regler som säger att produktionen av grödor som soja, sockerrör, kaffe och kakao inte får leda till att regnskog skövlas.

Konstgödsel räddar inte klimatet

Wirsenius förespråkar en intensiv odling som bygger på konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Han menar att det skulle öka avkastningen och “spara” jordbruksmark till skog och därmed vara bättre för klimatet. Matproduktionens klimatpåverkan måste dock ses i en större helhet. Produktionen av konstgödsel är en stor klimatbelastning då det kräver stora mängder fossil energi –10 procent av jordbrukets direkta utsläpp och ungefär 1 procent av totala växthusgasutsläppen i världen enligt forskare. Därtill genererar användningen av konstgödsel stora utsläpp av lustgas – en växthusgas som är 298 gånger starkare än koldioxid. Enligt Naturvårdsverket har utsläppen av lustgas i Sverige ökat med 24 procent de senaste sex åren på grund av en ökad försäljning av konstgödsel.

Blundar för riskerna med kemiska bekämpningsmedel

Wirsenius bortser också från att kemiska bekämpningsmedel slår ut den biologiska mångfalden. Uppemot en miljon växt- och djurarter riskerar att utrotas enligt FN:s expertpanel för biologisk mångfald – som konstaterar att en av de pådrivande orsakerna är det intensiva jordbruket och användningen av kemiska bekämpningsmedel. Att bevara artrikedomen av insekter och pollinerare är helt avgörande för att på lång sikt säkra jordbrukets möjligheter att odla hållbar och näringsrik mat till en växande befolkning. Och vi behöver artrikedom och biologisk mångfald även i Sverige, vilket Stefan Wirsenius verkar bortse ifrån.

Ekologiskt jordbruk är en del av lösningen

En mer korrekt bild av det ekologiska jordbrukets klimatpåverkan ges av IPCC i deras senaste rapport Climate change and Land (2019). Bakom rapporten står 107 forskare från 52 länder som – tvärtemot Wirsenius – lyfter fram ekologiskt jordbruk som ett sätt att åstadkomma en mer hållbar markanvändning. Dessutom lyfts flera ekologiska jordbruksmetoder fram som viktiga för att klimatanpassa jordbruket och främja bördiga jordar och friska ekosystem.

Vi som arbetar för att främja ett hållbart jordbruk är övertygade om att framtidens matproduktion måste bygga på hållbara ekologiska metoder som ger oss levande jordar, stimulerar kolinlagring, biologisk mångfald, rent vatten och hälsosamma livsmedel. Vägen dit handlar inte om att satsa på ett industriellt jordbruk som ensidigt ser till hög avkastning och är beroende av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.


Läs mer här: