Regenerativt jordbruk beskrivs av många som nästa jordbruksrevolution, men vad innebär det egentligen? Och hur skiljer det sig från ekologiskt jordbruk? I den här artikeln reder Organic Sweden ut begreppen.

I många sammanhang där framtidens mat diskuteras har termen regenerativt jordbruk blivit allt mer populär. Och från USA rapporteras det om att stora livsmedelsföretag börjat satsa på regenerativt för att förbättra jordhälsan, främja biologisk mångfald och skapa möjligheter för kolinlagring. I sin årliga trendspaning lyfter den amerikanska matkedjan Whole Foods fram ”regenerative agriculture” som en av de viktigaste trenderna under 2020.

Vi som arbetar för att främja den ekologiska produktionen och konsumtionen i Sverige ser det som oerhört positivt att frågor som jordhälsa, biologisk mångfald och klimat får ta allt mer plats i debatten om framtidens mat. Det som däremot ofta glöms bort i debatten är att regenerativt jordbruk utgår från samma fyra principer som ekologisk odling utgår från.

Fyra principer för ekologiskt och regenerativt jordbruk:

  • Hälsa – Bevara och förbättra jordens, växters, djurs och människors hälsa
  • Ekologi – Främja användandet av lokala resurser och cirkulering av naturresurser
  • Rättvisa – Främja ett rättvist matsystem där även djurens behov av att t.ex. gå ute tillgodoses
  • Omsorg – Omsorg för nuvarande och kommande generationers hälsa och miljö

Regenerativt jordbruk beskrivs ofta som något nytt, men faktum är att begreppet myntades redan på 1980-talet av Robert Rodale, son till Jerome Irving Rodale, amerikansk pionjär inom ekologiskt jordbruk. Begreppet beskriver ett jordbruk som med hjälp av ekologiska metoder bevarar och bygger upp jordhälsan. Delar av det ekologiska lantbruket har alltså förespråkat regenerativt jordbruk i över femtio år.

Det som däremot är en nyhet i sammanhanget är att Rodal Institute – en forskningsorganisation med fokus på ekologiskt jordbruk – lanserade certifieringen Regenerative Organic Agriculture 2018. Certifieringen bygger på samma standard som den amerikanska ekocertifieringen USDA, men går längre inom områden som jordhälsa, markanvändning, djurvälfärd och arbetsvillkor. Det är endast ett fåtal produkter på den amerikanska marknaden som är certifierade enligt den nya standarden. Syftet med certifieringen är enligt Rodale Institute att bygga vidare på det ekologiska regelverket – inte konkurrera med det.

Som konsument i Sverige går det ännu inte att välja mat som är certifierat regenerativa. Det finns inte några regenerativa morötter i grönsaksdisken. Däremot finns det ekologiskt och KRAV-märkt – och om vi vill driva på för att det ska konsumeras mer produkter som är producerade enligt regenerativa grundprinciper så är det ekologiskt och KRAV-märkt vi ska lyfta fram i Sverige. KRAV-märkt går dessutom längre än det europeiska regelverket för ekologiskt, bland annat inom djurvälfärd och klimat. Läs mer här om skillnaden mellan EU-ekologiskt och KRAV-märkt.

 

Foto: Rodale Institute / Spring Creek Farms